Bamse

Bam

Lp1 Lp 2 Lp3 Lp Elit    Svensk Lydnadschampion   Gk S o R    Gk Viltspår   

                                                                           Tuff-Tuffens BAMSE

                     Bamse var min första egna hund. Bamse var min ögonsten.

            Bamse var min bästa vän.   Bamse var en härlig hund.

               Vi fick 10 år tillsammans & det var roliga år!

                         - Oj,oj,oj vad vi tränade & slet..Det gav efter hand resultat, men det tog TID !!   Jag tror inte att vi har ngt tävlingsprotokoll utan att det någonstans står    att "Bättre tempo önskas" eller LL (långsamt läggande) eller Ls (långsamt sättande) ALLT långsamt som fanns har genom åren funnits i protokollen!

           - Visst, han var ju en njuffe, det var väl inte så konstigt då??     De har oftast inte något racertempo  (Det finns undantag..!)     Jag glömmer aldrig den allra första tävlingen vi skulle göra: Nervös som attan givetvis, så höll jag mig lite vid sidan av plan.                     

       Då det var dags att gå in så var det en som frågade mig : -  Ska du tävla med den där...??      - Hur kul var det då..? Men som sagt ,under åren så  tog vi många pallplaceringar.    Det anser jag iockför sig inte vara det viktigaste på något sätt, men ibland kändes det lite bra att kliva förbi de vanligaste SBK-raserna....

              LITE skadeglädje kan jag unna mig nu så här långt efter!!    Bamse var otroligt jobbig under sin "tonårstid"     - Tyken    -Kaxig    - Bråkstake  Han fick verkligen hållas på mattan genom lydnad.   Det lade sig efter hand & vi kunde tävla & träna med ett bättre samarbete.   Det tog ganska lång tid innan han blev "officiell" Lydnadschampion.   Han behövde ha minst ett 2:apris på utställning, & det var inte så lätt!  Bamse var inte en vacker  utställningshund... Han var ganska smal   & hade klen benstomme.  Jag upplevde det som om att jag har betalat världens dyraste pris på det där attans blå plastbandet innan vi äntligen fick det !!

                      När jag fick Bamse, då blev jag medlem i SNK   ( Svenska Newfoundlandshundklubben)   Då kom jag i kontakt med Livräddning, njuffar är ju formidabla livräddare i vatten.

      - 91 var vi med på vår första kurs & sen var vi fast! Det är/var jätteroligt ! 

                                           Det blev många kurser & dessutom utbildades jag genom klubben till    instruktör & tävlingsledare inom denna gren. Jag var aktiv i ganska många år, det var en härlig gemenskap i klubben & vattenarbetet gick med stora steg framåt.

Det är ännu en stor gren, men tyvärr så har det mattats av lite här i Västra distriktet.

  - Jag var faktiskt med på ett SM..!!         

 Det var inte alls meningen. Det var inte ens min hund. Britt-Marie Wilhelmsson   (Wilhelms Kennel) råkade skada sin fot väldigt illa & kunde inte deltaga.  Jag ställde upp  som "stand-in" med Smulan.     Vi gjorde ett bra arbete, kom 7:a utav 12 ekipage.     Det tyckte jag var bra. Smulan var ju absolut inte van vid mig eller tvärtom!

    Det var nog första & sista gången jag deltog i ett SM. Roligt var det hur som helst.   Jag åker gärna & tittar på någon tävling, i synnerhet när det är SM. Det är roligt att möta alla gamla kompisar som ännu är aktiva &   det är kul att träffa de nya som satt igång.

Redigering fortsätter....

Fotoalbum

hof2